William Whewell, (född 24 maj 1794 i Lancaster, Lancashire, England – död 6 mars 1866 i Cambridge, Cambridgeshire), engelsk filosof och historiker, känd både för sina etiska skrifter och för sitt arbete med induktionsteorin, en filosofisk analys av detaljer för att komma fram till en vetenskaplig generalisering.

Whewell tillbringade större delen av sin karriär vid Trinity College, Cambridge, där han studerade, undervisade och var professor i mineralogi (1828-32), professor i moralfilosofi (1838-55) och college master (1841-66). Han var också vicekansler vid universitetet (1842).

Hans intressen i fysikaliska vetenskaper sträckte sig från mekanik och dynamik till tidvattenfenomen, alla ämnen för hans tidiga skrifter. Senare studier i historia och vetenskapsfilosofi följdes efter 1850 av hans skrifter om moralisk teologi och av en intensiv analys av Immanuel Kants verk.

Whewell är mest känd för sin History of the Inductive Sciences, from the Earliest to the Present Time, 3 vol. (1837), och The Philosophy of the Inductive Sciences, Founded upon Their History (1840), som senare utökades till tre separata böcker: History of Scientific Ideas, 2 vol. (1858), Novum Organon Renovatum (1858) och On the Philosophy of Discovery (1860). Den andra av dessa böcker hänvisar till Francis Bacons Novum Organum (1620), som handlar om induktivt resonemang.

Och även om hans arbete med teorin om induktion överskuggades av John Stuart Mill, låg Whewells bidrag i att han återupplivade det induktiva resonemanget som en viktig fråga för både filosofer och vetenskapsmän. I synnerhet betonade han behovet av att se vetenskapliga framsteg som en historisk process och hävdade att det induktiva resonemanget kunde användas på rätt sätt endast om dess användning genom historien analyserades noggrant.

Whewells teologiska åsikter, som gav upphov till hans etiska teorier, har tillskrivits en betydelse som är sekundär i förhållande till hans arbete med induktion. Bland hans skrifter i moralfilosofi finns The Elements of Morality, Including Polity (1845) och Lectures on Systematic Morality (1846). Whewell skrev också predikningar, poesi, essäer och flera utgåvor och översättningar av andras verk.