Friedrich von Wieser, (född 10 juli 1851 i Wien, Österrike – död 23 juli 1926 i Sankt Gilgen), ekonom som var en av de viktigaste medlemmarna av den österrikiska ekonomiska skolan, tillsammans med Carl Menger och Eugen von Böhm-Bawerk.

Wieser studerade vid Wiens universitet 1868-1882 och började sedan arbeta för regeringen. Liksom sin kollega Böhm-Bawerk fick Wieser tillåtelse att studera för de tre grundarna av den tyska skolan för historisk ekonomi – Carl Knies i Heidelberg, Wilhelm Georg Roscher i Leipzig och Bruno Hildebrand i Jena. Mengers arbete utövade ett djupt inflytande på Wieser. År 1884 gick han till universitetet i Prag och 1903 efterträdde han Menger vid universitetet i Wien. Han fick därefter officiella befattningar och tjänstgjorde som handelsminister i det österrikisk-ungerska kejsardömets sista regering.

Hans två viktigaste verk är Der natürliche Wert (1889; ”Naturligt värde”) och Grundriss der Sozialökonomik (1914; ”Socialekonomins grunder”). I det första av dessa verk utvecklade han den österrikiska skolans teori om kostnader, genom att bygga vidare på Mengers synsätt på subjektiva värden och införa begreppet alternativkostnad. I Sozialökonomik är principen om marginalnytta utgångspunkten för en analys av successivt mer utarbetade system av ekonomiska förhållanden.